Qigong har sitt ursprung i Kinesisk medicin och har funnits i 5000 år.
Ordet Qi betyder - livsenergi och Gong extraordinärt arbete.
Qigong innebär alltså en träning som ger oss ökad kontakt med vår egen livsenergi.

För en stridskonstutövare innebär Qigongövningarna en förbättrad förmåga och koncentration att utföra tekniker och att fokusera sin kraft i en teknik.
För en motionär innebär utövande av Qigong stora fördelar då övningarna anses förebygga sjukdomar genom att stärka kroppens egna försvarsmekanismer.
Tre grundregler gäller för alla typer av Qigong, att reglera sinnet, andningen och kroppen.

Qigong har allmänt tillämpas på fyra olika områden.
1. Healing Qigong (Yi Gong) är en förebyggande och self-healing aspekt.
2. Yttre Qi healing (wai qi zhi Liao) är ett slags hälso bedömning där läkare använder helande energier från naturen och guidar det i hela kroppen.
3. Sport Qigong (wu gong) utvecklar de viktigaste komponenter till sport eller kampsporter som, styrka, koordination, kondition, snabbhet, flexibilitet och stå emot skador.
4. Andliga Qi Gong (för gong eller tao gong) är det praxis att utveckla självmedvetande, lugn och leva i harmoni med karaktär.

Med regelbunden Qigongträning påverkar du kropp och själ, du:
1.får mer energi
2.frigör spänningar
3.minskar stress
4.lindrar värk
5.för en bättre hållning
6.Ökar koncentrationen
7.förbättrar sömnen

Orsaken till överträning är oftast att när man tycker att träningen går tungt, feltolkar och tror att detta beror på för lite träning och därför lägger på ett extra kol,
när den egentliga orsaken i stället är att kroppen inte fått tid att återhämta sig och skulle behöva vila.
Då hamnar man i en nedåtgående spiral som kan leda till överträning och som kan ta flera år att komma tillbaka ifrån.


- Man måste äta rätt mängd, samt rätt kost för att gå ner i vikt eller bygga muskler. Äter man för mycket kolhydrater så går man upp i vikt, äter man för lite så blir det motsatsen. Att stoppa i sig rätt mängd så att musklerna för energin som dem behöver för att bygga upp sig är det viktigaste.

Det är idag allmänt accepterat att en allsidig träning för gemene man bör innefatta såväl styrke- som uthållighetsträning. Träningsmodellerna kompletterar varandra, förbättrad styrka förebygger skador och möjliggör en effektiv uthållighetsträning. Medan uthållighetsträningen medför hög kaloriförbrukning under arbetet, kan styrketräningen via en större muskelmassa leda till högre kaloriförbrukning i basaltillståndet (högre basalmetabolism).

Träningsvärk är ofta resultatet av mycket intensivt muskelarbete eller av att en ovan rörelse utförts. Uppkomstmekanismen till DOMS (delayed onset of muscle soreness) är inte helt klarlagd men den excentriska fasen synes ha en avgörande roll för omfattningen av det inflammatoriska tillståndet. Således är träningsvärken mer uttalad efter aktiviteter som exempelvis löpning i utförsbacke eller träning med tunga vikter, där det excentriska inslaget är betydande jämfört med cykling eller simning som kännetecknas av uteslutande koncentriska muskelkontraktioner. Förutom påtaglig subjektiv träningsvärk med palpationsömhet är tillståndet associerat med funktionsförsämring och avsevärd ödembildning som kan kvarstå i mer än en vecka. I samband med arbetsinducerad DOMS har påvisats läckage av muskelenzymer och skador av enskilda muskelfibrer huvudsakligen lokaliserade till myofibrillens Z-disk. Lämplig behandling är att fortsätta att träna men med sänkt belastning, eventuellt i kombination med byte av träningsform under några dagar. Träningsvärk undviks genom sänkt belastning och kortare träningstid i samband med att en ovan övning påbörjas.

När man utövar en lättare träningsform får man sällan skador som är allvarliga. Ökar man träningen så ökar även skaderisken. Till exempel kan en joggare i genomsnitt få en lättare skada per år, som utan behandling läker av sig själv på; cirka en vecka. Det är ofta inflammationer i sen- och muskelfästen som beror på överbelastning. Allvarligare skador blir det oftare i idrotter som man kommer i närkamp med andra, som innebandy, fotboll, basket mm.



Det gäller att förebygga skador genom att värma upp ordenligt, varma muskler och värme kan förhindra skador. Stretchar både före och efter träningspasset. Se till att ha ordentliga skor eller utrustning som krävs. Att man börjar lugnt för att sedan när man är mer uppvärmd öka intensiteten. Om man är otränad ska man se till att inte överanstränga sig och om man tränar länge att man kommer ihåg att dricka mycket vätska. Skulle man sträcka en muskel eller ett ledband under träning ska man kyla ner det drabbade partiet med is.



Om man inte låter kroppen vila mellan hårda träningspass är det risk för att man blir övertränad. Det visar sig ofta som en långvarig trötthet, energibrist och att framstegen med träningen inte går lika bra som tidigare. Det gäller även att äta rätt och anpassa maten efter hur du tränar. Det är vanligt med överträning bland långdistansidrottare och kvinnor som tränar mycket och ofta och som inte väger så mycket.



Om du känner dig krasslig och har en infektion i kroppen eller om du känner dig utmattad och svag, ska du avstå från att träna, du kan annars drabbas av hjärtmuskelinflammation och hjärtrytmen kan rubbas. Man ska återuppta träningen igen när man känner sig frisk och har den rätta orken.



Genom smärtor och skador får man ökad kroppskännedom. Man kan få reda på sina begränsningar och vet hur just sin egen kropp fungerar, så varsamt som möjligt tänjer gränser och vid behov avslutar passet.