Ordet yoga kommer från sanskrit. Verbet med roten yuj betyder där "att lägga samman", "att sammanfoga", "att förena" eller "att tillfoga".
Det finns olika Yogaformer, däribland Ashtanga, Hatha, Yin-Yoga och Vinyasa.
Yoga bidrar till att du stärker små muskelgrupper och ökar stabiliteten i anklar, handleder och skuldror.
En annan mycket viktig aspekt med yoga är andning och fokus, och många tar med sig detta från yogan in till om man tränar annat.

Orsaken till �vertr�ning �r oftast att n�r man tycker att tr�ningen g�r tungt, feltolkar och tror att detta beror p� f�r lite tr�ning och d�rf�r l�gger p� ett extra kol,
n�r den egentliga orsaken i st�llet �r att kroppen inte f�tt tid att �terh�mta sig och skulle beh�va vila.
D� hamnar man i en ned�tg�ende spiral som kan leda till �vertr�ning och som kan ta flera �r att komma tillbaka ifr�n.


- Man m�ste �ta r�tt m�ngd, samt r�tt kost f�r att g� ner i vikt eller bygga muskler. �ter man f�r mycket kolhydrater s� g�r man upp i vikt, �ter man f�r lite s� blir det motsatsen. Att stoppa i sig r�tt m�ngd s� att musklerna f�r energin som dem beh�ver f�r att bygga upp sig �r det viktigaste.

Det �r idag allm�nt accepterat att en allsidig tr�ning f�r gemene man b�r innefatta s�v�l styrke- som uth�llighetstr�ning. Tr�ningsmodellerna kompletterar varandra, f�rb�ttrad styrka f�rebygger skador och m�jligg�r en effektiv uth�llighetstr�ning. Medan uth�llighetstr�ningen medf�r h�g kalorif�rbrukning under arbetet, kan styrketr�ningen via en st�rre muskelmassa leda till h�gre kalorif�rbrukning i basaltillst�ndet (h�gre basalmetabolism).

Tr�ningsv�rk �r ofta resultatet av mycket intensivt muskelarbete eller av att en ovan r�relse utf�rts. Uppkomstmekanismen till DOMS (delayed onset of muscle soreness) �r inte helt klarlagd men den excentriska fasen synes ha en avg�rande roll f�r omfattningen av det inflammatoriska tillst�ndet. S�ledes �r tr�ningsv�rken mer uttalad efter aktiviteter som exempelvis l�pning i utf�rsbacke eller tr�ning med tunga vikter, d�r det excentriska inslaget �r betydande j�mf�rt med cykling eller simning som k�nnetecknas av uteslutande koncentriska muskelkontraktioner. F�rutom p�taglig subjektiv tr�ningsv�rk med palpations�mhet �r tillst�ndet associerat med funktionsf�rs�mring och avsev�rd �dembildning som kan kvarst� i mer �n en vecka. I samband med arbetsinducerad DOMS har p�visats l�ckage av muskelenzymer och skador av enskilda muskelfibrer huvudsakligen lokaliserade till myofibrillens Z-disk. L�mplig behandling �r att forts�tta att tr�na men med s�nkt belastning, eventuellt i kombination med byte av tr�ningsform under n�gra dagar. Tr�ningsv�rk undviks genom s�nkt belastning och kortare tr�ningstid i samband med att en ovan �vning p�b�rjas.

N�r man ut�var en l�ttare tr�ningsform f�r man s�llan skador som �r allvarliga. �kar man tr�ningen s� �kar �ven skaderisken. Till exempel kan en joggare i genomsnitt f� en l�ttare skada per �r, som utan behandling l�ker av sig sj�lv p�; cirka en vecka. Det �r ofta inflammationer i sen- och muskelf�sten som beror p� �verbelastning. Allvarligare skador blir det oftare i idrotter som man kommer i n�rkamp med andra, som innebandy, fotboll, basket mm.



Det g�ller att f�rebygga skador genom att v�rma upp ordenligt, varma muskler och v�rme kan f�rhindra skador. Stretchar b�de f�re och efter tr�ningspasset. Se till att ha ordentliga skor eller utrustning som kr�vs. Att man b�rjar lugnt f�r att sedan n�r man �r mer uppv�rmd �ka intensiteten. Om man �r otr�nad ska man se till att inte �veranstr�nga sig och om man tr�nar l�nge att man kommer ih�g att dricka mycket v�tska. Skulle man str�cka en muskel eller ett ledband under tr�ning ska man kyla ner det drabbade partiet med is.



Om man inte l�ter kroppen vila mellan h�rda tr�ningspass �r det risk f�r att man blir �vertr�nad. Det visar sig ofta som en l�ngvarig tr�tthet, energibrist och att framstegen med tr�ningen inte g�r lika bra som tidigare. Det g�ller �ven att �ta r�tt och anpassa maten efter hur du tr�nar. Det �r vanligt med �vertr�ning bland l�ngdistansidrottare och kvinnor som tr�nar mycket och ofta och som inte v�ger s� mycket.



Om du k�nner dig krasslig och har en infektion i kroppen eller om du k�nner dig utmattad och svag, ska du avst� fr�n att tr�na, du kan annars drabbas av hj�rtmuskelinflammation och hj�rtrytmen kan rubbas. Man ska �teruppta tr�ningen igen n�r man k�nner sig frisk och har den r�tta orken.



Genom sm�rtor och skador f�r man �kad kroppsk�nnedom. Man kan f� reda p� sina begr�nsningar och vet hur just sin egen kropp fungerar, s� varsamt som m�jligt t�njer gr�nser och vid behov avslutar passet.