Home Page Image
 
 
 

 

Semla, fastlagsbulle, hetvägg eller fettisdagsbulle är namnet på en klassisk svensk bakelse, bestående av en vetebulle med en fyllning av mandelmassa och vispad grädde. Namnet på denna bakelse är starkt regionalt. Medan den i stora delar av de svenskspråkiga områdena kallas semla har den i Skåne och på Åland närmast uteslutande namnet fastlagsbulle. På Åland och i Finland är en semla istället en småfranska. Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.

Semlor äts traditionellt på fettisdagen, och är tillsammans med påskmaten kanske det enda som finns kvar av (de katolska?) traditionerna kring fastan. På 1700-talet uppstod i Sverige regionala skillnader i ätvanorna. I Skåne åts fastlagsbullarna på fastlags måndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fastlagstisdagen.

Numera börjar dock semlorna säljas redan efter jul. Norrlänningar särskiljer sig genom att gärna äta semlan som efterrätt tillbruna bönor och fläsk, medan man i övriga landet tar den till kaffet.

1. Historia

Ordet semla kommer förmodligen av latinets simila, som betecknade det finaste vetemjölet. Seden att äta en vetebulle i varm mjölk, så kallad hetvägg, kommer förmodligen från Tyskland, där bullarna kallades heisse wecken, dvs. heta kilar, efter bullarnas dåvarande form. Semlan som vi känner den i dag, med mandelmassa och grädde, uppfanns av svenska konditorier i början av 1900-talet.

2. En typisk semla

En typisk semla av i dag görs av:
  • en vetebulle bestående av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma.
  • mandelmassa
  • mjölk
  • grädde
  • florsocker

Börja med att skära toppen av bullen. Gröp ur en del av inkråmet; blanda sedan inkråmet med riven mandelmassa och späd med mjölktill önskad konsistens. Fyll sedan hålet efter inkråmet med mandelmasseblandningen och täck med rikligt av vispad grädde. Lägg slutligen tillbaka toppen på grädden och pudra florsocker över.

Semlan kan ätas som den är, som en bakelse till fikat eller som hetvägg i en djup tallrik med varm mjölk. Vissa föredrar då att även pudra kanelöver semlan.

I stället för att pudras med florsocker kan semlan äggstrykas och beströs med hackad mandel och pärlsocker, vilket är en variant som man ofta hittar bl a i Göteborg. Dessa avvarter accepteras inte av Svenska Semleakademin som varje år korar Årets Semla. Semleakademin som har sitt säte i Göteborg har bl a följande krav på en fullgod semla:

 

  • Hatten måste gå att gräva med
  • Det skall vara kardemumma i degen
  • Mandelmassan skall vara äkta
  • Grädden skall vara luftigt vispad
  • Det skall vara florsocker på hatten

3. Lagstiftning

Enligt livsmedelslagen måste alla bakverk som innehåller vispadgrädde förvaras svalt, undantaget semlor.

4. Kända semleätare

4.1 Kung Adolf Fredrik

Den 12 februari 1771 dog den svenske kungen Kung Adolf Fredrik, far till Kung Gustav III, på fettisdagens kväll efter att ha förätit sig på bland annat en semla. I bulletin en om kungens död står det Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin.

Kungen hade varit iväg på hälsohem, och när han kom hem till Stockholm den åt han en mligen normal middag; böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål, samt kokt kött med rova. Eftersom det var tisdag bjöds på kungens favorit efterrätt - fettisdagsbullen! Den sköljde han ner med lite varm mjölk och en flaska champagne. Ett par timmar efter måltid en orkade kungens kropp inte längre; han drabbades av magkramp och yrsel, fick ett slaganfall och dog.

4.2 Ture Sventon

En annan från litteratur en känd semleätare är den läspande mästerdetektiven Ture Sventon i Åke Holmbergs ungdomsbok från 1948 till 1955. Ture Sventon inhandlar sina "temlor" på Rotas (Rosas) Konditori: landets enda fackmässigt skötta konditori